Possibility

Usch, mitt liv går lika mycket i moll som Lykke Li's Possibility just nu... Trist, känner mig som Bergman, tung av minnen från förr, fylld av demoner. Usch.
Gör mitt bästa för att skaka av mig det men det går sådär...

Om en vecka åker jag och Elin till Göteborg för att äntligen hälsa på Daniel och Christoffer! Det om något kommer sannerligen lätta mitt sinne. Mmm, pusspuss.

Längtar efter Irland - Dublin - Temple Bar - Hazelbrook Drive - Castlegregory's stränder - huset i Connemara - Greystones - The Beach House... Regn, grönska, öppenhet och keltisk kultur fattas mig.

Denna vecka är det tänkt att Lillebror ska födas. Jag hoppas verkligen att det tittar fram en liten grabb åt mig... Hoppas, hoppas!

DET SOM INTE DÖDAR, HÄRDAR. TUR!

RSS 2.0