Död och sattyg.

Jag cyklade hem i mörkret. Inte en bil, inte ett ljud och så plötsligt springer en räv över vägen. Den stannar och tittar på mig och jag tittar på den. Vi stod så och tittade på varandra i en evighet innan räven försvann ner i ett dike.
Dom stunderna lever jag för.




En till människa har försvunnit ifrån mig. Ingen vet varför, ingen vet hur.
Varför ska alla döden dö?





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0