2008/2009
Ja, det känns som en reflektion för år 2008 borde vara på sin plats. Det enda, och det lättaste, är att konstatera mitt fullständiga glidarflyt under detta år. WOW ändå.
Året fick en tuff start med heltidsjobb både på Hundcenter och revyn vilket nästan tog knäcken på mig måste jag erkänna. Men det som inte dödar... Sen kom hon! Denna vackra, underbara vän som jag längtat efter så länge. 5 månader gamla schäfern Ultra gjorde entré i mitt liv och gudarna ska veta att det aldrig blivit sig likt! Men det finns en hake med allt och i detta fall var haken att hon inte var min, jag hade henne bara på lån från uppfödaren. Jo minsann, detta var en mycket lovande hund som skulle ställas ut och utbildas och bli en fin avelstik på kenneln. Men hon var min fram till ett års ålder. Mitt i hennes uppfostran börjar jag dessutom leta lägenhet för fullt, för hemma kunde jag inte bli kvar hur länge som helst, och hittar hem! En fin, fin, jättefin lägenhet på Slussbrovägen som var perfekt för mig och Ultra. Efter diverse dividerande med banken och mäklarna vinner jag budgivningen och blir skuldsatt för resten av mitt liv. Jag var så lycklig! Jag börjar genast packa. Under dom långa månaderna fram till tillträdet tränar jag hund och jobbar. Ultra har blivit sex månader och ska förröntga armbågar och höfter tillsammans med kullbrorsan Utter (som ägs av min chef, reds.anm.) Allt ser jättebra ut fram tills uppfödaren upptäcker en tandförlust på henne vilket innebär att det inte blir någon avelstik av henne. Och lyssna nu... han GER henne till mig!
"Vill du ha henne?"
"Ehm... jaaa..."
"Då är hon din! Skriv på här."
Jag var i sjunde himlen. Hon var min, min, min, tills döden skiljer oss åt! Jag har blivit gift!
Efter två långa månader går flyttlasset äntligen till Slussbrovägen och jag flyttar officiellt hemifrån. Men nu kanske du tror att jag köpte en lägenhet på normalt vis, du vet, ett tomt skal som man möblerar själv. Nej, nej. Säljaren frågade mig, när vi skrev kontraktet, om jag möjligtvis ville ha en garderob från lägenheten. Jag (som är en mycket genial människa) svarar överraskat: "Ja, jättegärna! Jag har ingenting, så gärna!" HA! Detta resulterade i att jag fick ALLT! Ja, nästan iallafall. Några av dom saker som ingick, gratis, i lägenheten var: säng, garderob, tv-bänk, soffbord, komplett köksmöbel, hallmöbel, speglar, databord, utemöbler till balkongen, fullt utrustat kök (!) och diverse mattor, gardiner och handdukar. Det jag köpte till lägenheten var en bokhylla, ett dvd-skåp och två stekpannor. Ja, just det, sa jag att jag fick en tv av Rose, en micro av mamma och Lars-Erik och en mixer av mina arbetskamrater? Vilket klipp!
Sommaren tar sin början och med den kom hettan och således solbrännan. Man jobbar utomhus i linne och shorts och blir snyggt brun. YES! En dag kommer min uppfödare på besök till Hundcenter. Han får träffa Ultra och tycker att jag har gjort ett bra jobb med henne. Så vad gör han? Han frågar om jag är intresserad av en till. Dum fråga... Bara någon vecka senare åker jag och Eva upp och hämtar Yassi, en bedårande 9 veckors schäfervalp som ligger i mitt knä hela resan hem. Helt plötsligt har jag en hund till, fantastiskt! Men samma deal gäller för henne, hon är bara på lån fram till ett års ålder.
I sommarhettan kläcker jag och Elin en fantastisk idé. Vi åker till Irland en vecka! Sagt och gjort, Ultra lämnas till mamma och Eva tar hand om Yassi och jag och Elin drar till den gröna ön och hälsar på pappa. Vi dricker öl, promenerar, går på museum, sightseeing, åker båt och har det underbart i en veckas tid och när vi kommer hem möts jag av Daniel som är hemma från Göteborg. Han flyttar in hos mig och vi är lediga och badar, dricker vin och umgås. Det blir juli vilket betyder en helg i tält på Bogesund för åttonde året i rad. Det blir den bästa Boggan-helgen på länge med strålande badväder på dagarna och ljumma sommarnätter med öl och skratt.
Sommaren lider mot sitt slut, jag blir ett år äldre och vardagen är tillbaka, vilket känns rätt skönt. Hösten består av jobb och hundträning. Då kan man lätt tycka att vilket år det har varit men tror ni min tur har vänt än? Nepp, den håller i sig. Under hösten köper Rose ny bil och vad gör hon med den gamla? Japp, hon GER den till mig! Moderskeppet tillhör mig, nu saknas bara själva körkortet...!
2008! Vilket år! Hund, lägenhet och bil!
Det enda som var sorgligt, så att jag till och med grät en skvätt, var att bristen på tid gjorde så att Yassi fick åka hem till kenneln tidigare än väntat. Vi saknar henne massor, både Ultra och jag. Vi överlever men det saknas något hela tiden. Det saknas lite galenskap, det är konstigt tyst och ingenting är längre trasigt.... men framförallt saknas det en bit av mitt hjärta.
2009 gryr med allt vad det innebär:
-min debut som assisterande hundinstruktör
-Kråkans hemkomst!
-Väddö-lägret (http://www.sdstockholm.se/lager.html)
-Boggan (9:e året!!)
-körkort
-S.O.S (Snygg Och Smal) - hysterin
-22
Det känns bra. 2009. Jag kommer med ett öppet sinne!
Året fick en tuff start med heltidsjobb både på Hundcenter och revyn vilket nästan tog knäcken på mig måste jag erkänna. Men det som inte dödar... Sen kom hon! Denna vackra, underbara vän som jag längtat efter så länge. 5 månader gamla schäfern Ultra gjorde entré i mitt liv och gudarna ska veta att det aldrig blivit sig likt! Men det finns en hake med allt och i detta fall var haken att hon inte var min, jag hade henne bara på lån från uppfödaren. Jo minsann, detta var en mycket lovande hund som skulle ställas ut och utbildas och bli en fin avelstik på kenneln. Men hon var min fram till ett års ålder. Mitt i hennes uppfostran börjar jag dessutom leta lägenhet för fullt, för hemma kunde jag inte bli kvar hur länge som helst, och hittar hem! En fin, fin, jättefin lägenhet på Slussbrovägen som var perfekt för mig och Ultra. Efter diverse dividerande med banken och mäklarna vinner jag budgivningen och blir skuldsatt för resten av mitt liv. Jag var så lycklig! Jag börjar genast packa. Under dom långa månaderna fram till tillträdet tränar jag hund och jobbar. Ultra har blivit sex månader och ska förröntga armbågar och höfter tillsammans med kullbrorsan Utter (som ägs av min chef, reds.anm.) Allt ser jättebra ut fram tills uppfödaren upptäcker en tandförlust på henne vilket innebär att det inte blir någon avelstik av henne. Och lyssna nu... han GER henne till mig!
"Vill du ha henne?"
"Ehm... jaaa..."
"Då är hon din! Skriv på här."
Jag var i sjunde himlen. Hon var min, min, min, tills döden skiljer oss åt! Jag har blivit gift!
Efter två långa månader går flyttlasset äntligen till Slussbrovägen och jag flyttar officiellt hemifrån. Men nu kanske du tror att jag köpte en lägenhet på normalt vis, du vet, ett tomt skal som man möblerar själv. Nej, nej. Säljaren frågade mig, när vi skrev kontraktet, om jag möjligtvis ville ha en garderob från lägenheten. Jag (som är en mycket genial människa) svarar överraskat: "Ja, jättegärna! Jag har ingenting, så gärna!" HA! Detta resulterade i att jag fick ALLT! Ja, nästan iallafall. Några av dom saker som ingick, gratis, i lägenheten var: säng, garderob, tv-bänk, soffbord, komplett köksmöbel, hallmöbel, speglar, databord, utemöbler till balkongen, fullt utrustat kök (!) och diverse mattor, gardiner och handdukar. Det jag köpte till lägenheten var en bokhylla, ett dvd-skåp och två stekpannor. Ja, just det, sa jag att jag fick en tv av Rose, en micro av mamma och Lars-Erik och en mixer av mina arbetskamrater? Vilket klipp!
Sommaren tar sin början och med den kom hettan och således solbrännan. Man jobbar utomhus i linne och shorts och blir snyggt brun. YES! En dag kommer min uppfödare på besök till Hundcenter. Han får träffa Ultra och tycker att jag har gjort ett bra jobb med henne. Så vad gör han? Han frågar om jag är intresserad av en till. Dum fråga... Bara någon vecka senare åker jag och Eva upp och hämtar Yassi, en bedårande 9 veckors schäfervalp som ligger i mitt knä hela resan hem. Helt plötsligt har jag en hund till, fantastiskt! Men samma deal gäller för henne, hon är bara på lån fram till ett års ålder.
I sommarhettan kläcker jag och Elin en fantastisk idé. Vi åker till Irland en vecka! Sagt och gjort, Ultra lämnas till mamma och Eva tar hand om Yassi och jag och Elin drar till den gröna ön och hälsar på pappa. Vi dricker öl, promenerar, går på museum, sightseeing, åker båt och har det underbart i en veckas tid och när vi kommer hem möts jag av Daniel som är hemma från Göteborg. Han flyttar in hos mig och vi är lediga och badar, dricker vin och umgås. Det blir juli vilket betyder en helg i tält på Bogesund för åttonde året i rad. Det blir den bästa Boggan-helgen på länge med strålande badväder på dagarna och ljumma sommarnätter med öl och skratt.
Sommaren lider mot sitt slut, jag blir ett år äldre och vardagen är tillbaka, vilket känns rätt skönt. Hösten består av jobb och hundträning. Då kan man lätt tycka att vilket år det har varit men tror ni min tur har vänt än? Nepp, den håller i sig. Under hösten köper Rose ny bil och vad gör hon med den gamla? Japp, hon GER den till mig! Moderskeppet tillhör mig, nu saknas bara själva körkortet...!
2008! Vilket år! Hund, lägenhet och bil!
Det enda som var sorgligt, så att jag till och med grät en skvätt, var att bristen på tid gjorde så att Yassi fick åka hem till kenneln tidigare än väntat. Vi saknar henne massor, både Ultra och jag. Vi överlever men det saknas något hela tiden. Det saknas lite galenskap, det är konstigt tyst och ingenting är längre trasigt.... men framförallt saknas det en bit av mitt hjärta.
2009 gryr med allt vad det innebär:
-min debut som assisterande hundinstruktör
-Kråkans hemkomst!
-Väddö-lägret (http://www.sdstockholm.se/lager.html)
-Boggan (9:e året!!)
-körkort
-S.O.S (Snygg Och Smal) - hysterin
-22
Det känns bra. 2009. Jag kommer med ett öppet sinne!
Kommentarer
Postat av: berzan
ja sablar vilket år! sweet. själv är man arbetslös, hundlös och bor hemma. life is goood!
Trackback
